I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från kapitalvinst..

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..

Sedan mitten av 1980-talet pågår en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebär en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Områden som frikopplas är exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen påverkar ett medelstort företag.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för de ändringar som från och med 2009 års taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frågorna varför reglerna ändrades och hur de kommer att påverka den enskilde som har eller funderar på att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna är så pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagändringarna, men även andra källor har använts i arbetet. Uppskovsavdrag innebär att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsäljning skjuts upp på framtiden. Reglerna har ändrats flera gånger genom årens gång sedan uppskovsavdraget infördes på 60-talet.

I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige.Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning.Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning.Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.

Denna uppsats beskriver skillnaderna mellan svensk och dansk beskattning beträffande såväl inhemska som utländska idrottsmän. Sverige dammsugs på spelare på grund av att de danska reglerna är mycket förmånliga i förhållande till de svenska för utländska artister. Många svenska klubbar försöker kringgå full beskattning med hjälp av en så kallad signing bonus..

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler.